Metoder för samhällsvetenskaplig idrottsforskning

Tags: ,

Print Friendly, PDF & Email

Bo Carlsson

EN DEL SAMMANTRÄFFANDEN har säkert en större mening än vad man kan ana, och rör sig inte bara om slump och tillfälligheter. Ett sådant ”meningsfullt” sammanträffande hände under hösten när jag skulle starta baskursen i utredningsmetodik för managementstudenter vid Idrottsvetenskapliga programmet, Malmö högskola. Samma dag som jag höll introduktionsföreläsningen låg Research Methods for Sport Studies i idrottsforum.orgs brevlåda. Det kan inte enbart vara en slumpartad händelse, utan meningen måste vara att jag skulle använda boken på kursen. Men med min vetskap om ”kursplanebyråkratins” rutiner insåg jag snabbt att det var omöjligt att lansera boken som kurslitteratur under hösten. Jag fick därmed bärga mig och låta boken ligga oläst under kursens gång, vilket visade sig vara en strategisk miss, inte minst vad avser arbetsbesparing. Efter att ha läst boken kan jag konstatera att boken handlar om precis de saker jag försökt förmedla till våra studenter under ett antal föreläsningar och gruppövningar, men med litteratur som inte direkt varit anpassad till idrottsforskningen. Nu finns boken här och nästa termin kan jag lägga den på studenternas bänkar och själv gå och dricka kaffe, eller varför inte forska lite? (Hoppas inte vår studierektor läser recensionen.) För när de väl har läst den här boken har gruppen de nödvändiga kunskaperna och kan knappast misslyckas med en mindre utredning eller forskningsrapport.

Som ni förstår är jag i grunden positivt inställd till boken. Den täcker det mesta när man vill initiera, bedriva eller avsluta ett FoU-projekt. Men jag måste samtidig påtala att det rör sig om en introduktion i forskningsmetoder, och som sådan är den mycket basal, men otroligt informativ och pedagogisk, och väldigt användbar. Vill man däremot ha djupare kunskaper i forskningsmetodik är boken alldeles för ytlig. Syftet med boken är att stimulera till idrottsforskning. Målgruppen är härvid en bred publik, men författarna betonar att boken inte behandlar idrottsvetenskapens naturvetenskapliga inriktningar.

En poäng med boken är att alla exempel på forskningsinriktningar och problem inom forskningen är hämtade från idrottsforskningen. Det gör självfallet boken mer tillgänglig för studenterna och samtidigt slipper läraren själv att omvandla alla exempel från andra mer generella metodböcker till idrottsrelaterade problem och forskningsuppgifter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och med olika förslag till aktiviteter och råd som ytterligare ska förbättra studentens förmåga att bedriva forsknings- och utredningsarbete. Här ges även förslag till ytterligare läsning.

Något om innehållet: Det första kapitlet talar om vad forskning är, varför man ska forska, och hur och var man ska läsa forskningsresultat. Här görs även en distinktion mellan olika typer av forskning (pure and applied research, theoretical and empirical research och mellan exploratory, descreptive, explanatory och predective research). Nybörjaren får även rådet att hoppa över studier som saknar intresse för dem! Behöver man verkligen detta råd!

Nästa kapitel beskriver olika forskningstraditioner, varvid positivism och hermeneutik presenteras i relation till genomförda studier. författarna beskriver och förklarar kvantitativa studier om åskådarbeteenden och om kvalitativa studier av olika ”idrottskulturer”. Det tredje och fjärde kapitlet är centrala och de lyfter fram själva ”forskningsprocessen”, med en betoning på behovet av att bena upp och tydliggöra forskningsuppgiften, dess frågeställningar och dess relevans. Här exemplifierar författarna problematiken genom hänvisningar till några engelska (management)studier. Kapitel 5 ägnas åt litteraturstudier, och här ges konkreta förslag på olika källor och databaser, och på dess användningsområden. Det ges några råd om vad man ska fokusera när man sysslar med litteraturstudier. Vidare ges några förslag på hur en litteraturgenomgång ska presenteras. Det talas även om vanliga misstag som man bör undvika. Teorier och begrepp är temat för det sjätte kapitlet, varvid stort utrymme ägnas validitet och reliabilitet.

Via kapitel 7 är vi tillbaks till ”forskningsprocessen”, och författarna ger förslag till olika typer av forskningsdesigns och lyfter fram följande: experimental, cross-sectional, time series, longitidunal, case study, grounded theory och ethnography. Kapitlet avslutas med en rätt ingående genomgång av olika urvalsprinciper och en kort diskussion kring forskningens etiska problem. Därefter går författarna över till att diskutera olika former av materialinsamling: enkäter (kap. 8), kvalitativa intervjuer (kap. 9) observationer (kap. 10) och etnografisk metod (kap. 11). Här ges många bra råd, men texten skiljer sig inte mycket från den övriga utgivningen av forskningsmetodik, förutom att frågor, intervjuguider och observationsscheman är relaterade till idrotten. Vissa råd bör man dock ta med en nypa salt; en del är rätt överflödiga, som mallen till ett introduktionsbrev till ett enkätutskick. Nu börjar boken även bli lite tunnare! När vi kommer över till analysen av insamlat material får vi en instruktion om att materialet behöver kodas, och hänvisas till SPSS (kvantitativa studier) eller till NUD*IST (kvalitativa studier). Förvisso ger författarna rätt gedigna körschemata till de olika formerna av dataanalys.

Men min tvekan till avsnitten är betingad av att jag känner en viss oro över att materialet snabbt hamnar i en datakörning (som universalmetod) utan någon form av reflektion kring dess kvalitet och dess relation till forskningsuppgiften (designen). Efter datakörningen är det, enligt författarna, dags att skriva rapport. Här får studenten värdefull hjälp då det gäller att strukturera uppsatsen. Speciellt förtjust är jag över sidorna 240-3 där ett antal frågor (44 st) – en form av checklista – sätts upp kring introduktionen av forskningsuppgiften, fokusering av frågeställningen, användning av litteratur, metoden och studiens resultat, som studenten kan fråga sig när han eller hon skriver sin rapport, för att på så sätt själv testa om rapporten håller.

En sak är mindre bra. Kapitlet om Internet och dess användning för idrottsforskning (kap. 15), ger förslag till ett antal idrottsrelevanta länkar. Det är förvisso bra, men då ska inte flertalet av länkarna vara ”döda”. Beakta att boken ges ut 2004! Detta illustrerar faktiskt faran med att presentera länkar, om man inte samtidigt har möjlighet att bevaka dess aktualitet.

Men nu tänker jag lämna över boken till mina studenter och själv sätta på kaffebryggaren!

Chris Gratton är professor i idrottsekonomi och hans kollega, Ian Jones, sysslar med idrottsturism. Idrott är ”big business”, kanske även i form av vetenskapliga metodböcker!

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message