Print Friendly
Karin Book
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola


Jens Troelsen (red)
Bevægende rammer: Omgivelsernes betydning for fysisk aktivitet og sundhed
178 sidor, hft., ill.
Odense: Syddansk Universitetsforlag2010
ISBN 978-87-7674-501-1


Jag tilltalas av bokens titel. Då jag berättar eller föreläser om fysisk aktivitet i relation till stadens och rummets utformning och planering (eller för all del motiverar varför jag som kulturgeograf är viktig inom idrottsvetenskapen) brukar jag illustrera rummets betydelse genom att just tala om det i termer av en ram – rummet sätter ramen för den fysiska aktiviteten. Vi kan lagstifta, bilda föreningar och propagera för hur viktig det är att folk rör på sig, men om de fysiska ramarna inte är gynnsamma för, eller ens möjliggör, fysisk aktivitet blir den inte av. Jag vågar påstå att detta kommit att uppmärksammas allt mer de senaste åren. Boken jag ska recensera är ett bidrag i den nu växande floran av böcker om fysisk miljö kopplad till fysisk aktivitet, idrott och hälsa.

Boken – en antologi – är författad av danskar, på danska. Språket är genomgående lättillgängligt, vilket är positivt om man vill använda boken bland till exempel svenska studenter. Ett och annat ord hänger jag dock upp mig på som svensk. Ett sådant ord, som dessutom förekommer ofta, är adfærd. Det betyder beteende.

Det sammantagna syftet med bokens kapitel är att utifrån olika perspektiv visa på de fysiska ramarnas betydelse för hur vi aktiverar oss. Boken är en bra genomgång av olika infallsvinklar. Särskilt bra fungerar den för någon som vill skaffa sig en inblick i ämnet. Om man redan har god insikt i ämnet är boken emellertid alltför basal. För mig var det trevlig läsning och jag fick en del nya exempel med mig, men på det stora hela tillförde boken inte mycket nytt. Därmed kanske boken främst är användbar som kursbok på kurser där det handlar om att orientera sig i ämnet.  Här måste jag dock inflika att så gott som samtliga exempel i boken är danska och kontexten är uteslutande dansk. Om boken används på en kurs i till exempel Sverige ställer det därmed krav på lärare och studenter att komplettera med svenska exempel och överföra kunskapen till en svensk, eller generell, kontext.

En tanke som återkommer under läsningen av boken är att en antologi av detta slag borde göras med bidrag från olika länder (i Norden eller ännu hellre i ett vidare internationellt perspektiv). Då tror jag att den översiktliga stilen hade blivit mycket givande.

Jag kände igen det mesta, åtminstone från en svensk och mer generell (icke-dansk) horisont, men just de danska exemplen gav mig lite nytt kött på benen.

Bokens inleds med att redaktör Jens Troelsen motiverar bokens titel och innehåll. Han pekar här på att ohälsa och fetma ofta diskuteras i termer av ohälsosam mat och för lite fysisk aktivitet, men att de fysiska ramarna i högre utsträckning bör inkluderas i kalkylen.  Troelsen tar i detta kapitel också upp något som sedan återkommer på flera ställen i boken: den kommunala strukturreform som infördes 2007 och gör danska kommuner ansvariga för förbyggande och hälsofrämjande arbete. Denna har lett till att kommunerna i ökad utsträckning vidtar olika åtgärder, såsom etablering av hälsocentra, hälsobussar etc. Dock påpekar Troelsen att dessa åtgärder ofta grundar sig på lösa (o)vetenskapliga grunder. Därmed motiveras föreliggande bok som ett sätt att visa att det faktiskt finns en hel del studier och forskning som planeringen kan baseras på, istället för dåligt underbyggda antaganden.  I boken vill författarna visa både på praxisnära exempel och ett kritiskt analytiskt förhållningssätt. Och ja, båda delarna finns med även om djup helt saknas.Troelsen är författare också till bokens andra kapitel: En rammende forebyggelse af danskernes folkesundhed. Detta fungerar lite som ett bakgrundskapitel. Här är utgångspunkten att danskarnas medellivslängd är lägre än många andra länders, till exempel två år kortare än svenskarnas. Livsstilssjukdomar pekas ut som främsta boven. Men hur ska detta problem hanteras? Hur kan olika begränsningar, ingrepp och förebyggande åtgärder uppfattas? Här kommer en diskussion om var gränsen mellan personlig frihet och ”hälsotyranni” går. Denna är kapitlets främsta poäng och styrka. I kapitlet presenteras också en modell (som egentligen inte är särskilt pedagogisk) och text rörande miljöns direkta och indirekta påverkan på fysisk aktivitet och hälsobeteende.

I nästa kapitel skriver Jørn Hansen om urbanisering och modernisering med utgångspunkt i rubriken Fra fællesbad til vandkultur. Inledningsvis presenteras två illustrerande exempel, vilket ger en intresseväckande start. Dessa används för att illustrera hur olika faser i stadsutvecklingen påverkat samspelet mellan de fysiska ramarna, hälsa och fysisk aktivitet. De stadsutvecklingsfaser Hansen beskriver är den merkantila staden, industristaden och den postindustriella staden.  I de två första faserna handlar det till stor del om utvecklingen av medicinsk politik och hygienrelaterad utveckling, men så småningom också om kroppsövningar och skolbarns hälsa. Den postindustriella staden omfattar framväxten av servicesamhället och inte minst välfärdssamhället (vilket jag, såsom jag vill definiera det, egentligen tycker står med ett ben i det sena industrisamhället), där funktionalism och därmed Le Corbusier tas upp (fast hans namn är felstavat) och därefter övergången till en tid av strävan efter revitalisering och kreativa städer (där såklart Richard Florida nämns).

Det kapitel som sedan följer har ämnesmässigt ganska stora likheter med det föregående. Detta är författat av Klaus Eskelund och benämns Den (re)kreative by – fra græsset må ikke betrædes til city surfing. Eskelund använder genomgående tre exempel (som han kallar snapshots) för att visa på utvecklingen. Greppet är mycket bra, men emellanåt tycker jag att det blir en aning ansträngt och tjatigt. Utöver de exempel som nämns i rubriken (d v s gräset får ej beträdas och city surfing) utgör löpartävlingar som massfenomen ytterligare ett. Dessa används bl a för att visa på kapitalismens olika faser. Eskelund slår fast att städer under de senaste 50 åren blivit alltmer präglade av fysisk aktivitet, och då särskilt en individuell, utåtvänd (exhibitionistisk?) sådan.

Gert Allan Nielsen och Lars Breum har författat det kapitel som heter Hverdagsmotion i nærmiljøet och behandlar hur fysisk aktivitet i vardagen hänger samman med omgivningarna. För att på ett mycket översiktligt sätt diskutera den fysiska miljöns egenskaper tar författarna sin utgångspunkt i WHO:s rekommendationer med följande tre huvudbudskap:

  • Att minska behovet av bilen för förflyttning till förmån för transport till fots, med cykel och kollektivtrafik.
  • Att skapa möjligheter och kvaliteter i stadsrummet som inbjuder till fysisk aktivitet på offentliga platser.
  • Att möjligheterna ska vara desamma för samtliga grupper i befolkningen.

I kapitlet Græsset skal betrædes – betydning av parker og urbane grønne områder for fysisk aktivitet ger författarna Mette Toftager och Mette Enevold Christensen en bild av (synen på) grönytors betydelse förr och idag. De visar på både biologiska och kulturella perspektiv på grönytors positiva effekter, dock utan större djup.

Lise Specht Petersen tar i nästa kapitel upp Legens fysiske miljø. Syftet är dels att bidra med mer kunskap om lekmiljöns betydelse, dels att presentera en metod för att undersöka och analysera olika typer av lekmiljöer och den interaktion och lek som utspelar sig i de olika miljöerna. Just det senaste inslaget i denna text ger den en praktisk tillämpbarhet. Sprecht Petersen avslutar med att betona att det är en svår balansgång mellan att ta fram en prototyp för den goda lekmiljön och att olika lekplatser ska vara spännande och unika.

Nästa kapitel handlar om Kvinder i idrættens rum och bakom det står Kirsten Kaya Roessler, Laura Munch och Mette Mogensen.  Texten tar sin utgångspunkt i en undersökning av kvinnors och mäns behov och önskemål rörande utomhus- och inomhusanläggningar för idrott. Såväl likheter som olikheter mellan könen presenteras. En olikhet är till exempel att kvinnor prioriterar såväl trygghet som intimitet högre än män. Kapitlet är relevant eftersom, vilket författarna betonar, forskning som kopplar ihop rum, kvinnor och idrott fortfarande är relativt outvecklad men allt mer efterfrågad (tänk till exempel på World Village of Women Sport i Malmö).

Bokens sista kapitel behandlar Friluftsliv i Danmarks vilde natur – praksis, planlægning og perspektiver och författare är Søren Andkjær. Det är nog i detta kapitel som skillnader mellan Danmark och Sverige framträder starkast för mig som svensk läsare (skåning till trots) med svensk förståelse av friluftsliv och natur. Dels finns det i Danmark inte mycket till vild natur jämfört med såväl Sverige som Norge, dels har de ingen allemansrätt.  Endast en liten del av Danmarks yta är täckt med skog och denna är till största delen privat egendom och därmed otillgänglig. Nu behöver förvisso inte vild natur vara skog, men det finns trots detta inte mycket vild natur. Andkjær ställer sig frågan hur och var danskarna kan finna ej tillrättalagd, ”spontan” natur. Samtidigt är det svårt att planera för detta utan att lägga tillrätta!

Boken avslutas med kortfattade abstracts för samtliga kapitel. Vad jag dock saknar i detta sammanhang är en presentation av författarna bakom de olika kapitlen.

Summa summarum: Boken är en utmärkt översikt av viktiga perspektiv på fysisk miljö kopplad till fysisk aktivitet och hälsa, särskilt för den som är intresserad av danska exempel. Den vänder sig till dem som vill ha just en överblick och inte till dem som redan är väl insatta i dessa frågor. Jag kände igen det mesta, åtminstone från en svensk och mer generell (icke-dansk) horisont, men just de danska exemplen gav mig lite nytt kött på benen. Jag ordnar gärna exkursioner i Köpenhamn för mina studenter och andra och nu kan jag fylla på med nya infallsvinklar. Själv kommer jag att använda boken som referenslitteratur på en del av mina kurser, såsom Idrottens rum och arenor och Stadsplanering för den fria tiden.  Som ett plus vill jag framhålla den breda tolkningen av fysisk aktivitet och hälsa, vilken handlar om mycket mer än idrott.

 

 

© Karin Book 2011.


Hitta bästa pris på boken hos Prispallen.se
Kjøp boken fra Capris.no
Sammenlign priser på bogen hos Pensum.dk
Buy this book from Amazon.co.uk
Buy this book from Amazon.com
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message