Socialhistorik över brittisk tennis vann Lord Aberdare-priset 2015

Tags:

Print Friendly

Hans Bolling
Historiska institutionen, Stockholms universitet


Robert J. Lake A Social History of Tennis in Britain 306 pages, inb. Abingdon, Oxon: Routledge 2015 (Routledge Research in Sports History) ISBN 978-0-415-68430-9

Robert J. Lake
A Social History of Tennis in Britain
306 pages, inb.
Abingdon, Oxon: Routledge 2015 (Routledge Research in Sports History)
ISBN 978-0-415-68430-9

Svensk tennis var en gång en riktig överklassport med Gustaf och hans kotteri i Kronprinsens, senare Kungliga lawn tennis klubben (KLTK) tronande högst upp i hierarkin. I min egen bokhylla finns till exempel en ståtlig bok utgiven 1938 med titeln Svensk Tennis: Historiskt samlingsverk vars framsida pryds av Gustaf V namnskiffer och är tillägnat monarken – ”svensk tennissports höge beskyddare och skicklige utövare” – och i det rika bildmaterialet finns fotografier på honom i sällskap med tennisstorheter som Fred Perry och Gottfried von Cramm, Suzanne Lenglen och Helen Wills samt tennismusketörerna Henri Cochet, Jean Borotra och Jacques Brugnon. En riktigt stilig 80-årspresent.

Men tennisens sociala exklusivitet innebar också att kvinnor hade möjlighet att medverka. Det skilde den från de flesta andra ”moderna” idrotter och kvinnor fanns inte enbart med bland utövarna utan även i ledande positioner inom förbundet. Märtha Adlerstråhle var inte bara Sverige första kvinnliga OS-medaljör (brons i singel i London 1908) utan också skattmästare i Svenska tennisförbundet 1907–18, medlem av KLTK:s styrelse från 1899 och den första kvinna som belönades med Riksidrottsförbundets förtjänsttecken i guld; Ebba Hay, som deltog i Stockholm-OS 1912 46 år gammal, var bland mycket annat ledamot att Tennisförbundets styrelse 1906–16.

I boken A Social History of Tennis in Britain tar sig Robert J. Lake an tennisen i Storbritannien. Det är en mycket ambitiös bok, Lakes strävan är nämligen att beskriva och förklara hur tennissporten uppkom, utvecklades och förändrades i Storbritannien – låt vara att det naturligtvis främst handlar om sydöstra England – mot bakgrund av den socialhistoriska utvecklingen från 1800-talets andra hälft till i dag. Boken innehåller 17 separata empiriska kapitel samt inledning och avslutning.

Vi kan börja med att konstatera att tennisens sociala position i idrottens moderland inte skilde sig från dess ställning i Sverige. Jag är inte ens säker på att den blev folkligt förankrad tidigare i Sverige än i England, Fred Perry föddes ju fyra år innan Wienerbrödskungen Kalle Schröder. Jag har också en god vän som var klubbkamrat med Sven Davidson under hans storhetstid och han har berättat att en av Davidsons, vars far var vaktmästare i tennishallen i Borås, stora drivkrafter var att sätta snobbarna i KLTK på plats.

En svaghet med den typen av upplägg är att framställningen riskerar att bli fragmentarisk och odynamisk, vilket försvårar verklig förståelse för fenomenet som studeras.

Kapitlen i A Social History of Tennis in Britain är tematiskt uppbyggda, men placerade kronologiskt, och författarens ambition är att beta av ett avgränsat problemkomplex i taget. Förutom de empiriska undersökningarna innehåller varje kapitel en kortare inledning där den socialhistoriska kontexten helt kort presenteras, oftast utifrån fransmannen Francois Bedaridas A Social History of England 1851–1975. Det är ett upplägg som har för- och nackdelar. På plussidan finns givetvis att boken blir lättläst i det att kapitlen i princip kan läsas oberoende av varandra. Det är full möjligt att via de utförliga kapitelrubrikerna välja vilka russin man vill plocka ur kakan med hjälp av innehållsförteckningen, tre exempel räcker som illustration. I ”Pat-ball and petticoats: representations of social class and gender in early lawn tennis playing styles, etiquette and fashions” uppmärksammas vilken roll spelstilar och uppförandenormer spelade när det gällde att upprätthålla alternativt undergräva klass- och genusskillnader inom tennisen. Vad kapitlen ”‘The Goddess’ and ‘the Monarch’: Lenglen, Tilden and the ‘Amateur Problem’ in lawn tennis” handlar behöver ju inte specificeras, medan ”‘A sporting event as much as a social phenomenon’: nationalism, commercialism and cultural change at Wimbledon” tar sig an juvelen i den engelska tenniskronan under de senaste decennierna. En svaghet med den typen av upplägg är att framställningen riskerar att bli fragmentarisk och odynamisk, vilket försvårar verklig förståelse för fenomenet som studeras.

Det som skiljer ut Lakes tennishistorik från andra är att han lägger stor vikt vid den brittiska tennisens brist på framgångar på elitnivå – vilket präglat den under åtminstone ett sekel – och dess företrädares lyckade, men kanske framför allt misslyckade, försök att skapa mästare. Detta innebär att ungdomars möjligheter att spela tennis är ett regelbundet återkommande tema i framställningen. Det grundläggande problemet tycks ha handlat om konfliken mellan tennis som en fritidssysselsättning för välbärgade och socialt etablerade vuxna, och möjligheter för unga spelare med ambitioner inom sporten att få chansen att utveckla sina talanger på tennisbanorna runt om i landet. Ett annat problem för de som hade intresse av att brittiska tennisspelare skulle kunna mäta sig med, och helst besegra, de bästa utländska spelarna var att tennis långt in på 1900-talet inte spelades vid de prestigefulla internatskolorna, då den inte ansågs utveckla vare sig fysisk eller mental styrka hos utövarna.

Lyckas då Lake uppfylla sina högt ställda ambitioner med A Social History of Tennis in Britain? Enligt the British Society of Sports History gör han det, föreningen har tilldelat honom Lord Aberdare Literary Prize for Sports History, ett pris som tilldelas årets bästa idrottshistoriska bok skriven av en britt. Mitt eget korta svar på frågan blir dock endast nja. En hel del av Lakes förtjänster har förhoppningsvis framgått ovan; varför lyckas då inte författaren helt ut? Det är givetvis orättvist att hänvisa till att Lakes arbete inte går att jämföra med E.P. Thompsons The Making of the English Working Class, men han har också en bit kvar till Elisabeth Wilsons Love Game: A History of Tennis, From Victorian Pastime to Global Phenomenon. Wilson är mindre detaljerad men hon är också mindre fångad i den förhärskade vetenskapliga jargongen, och enligt min mening har hon åstadkommit en bredare, mer välskriven och underhållande bok om tennissportens historia.

Det finns nämligen en allvarig brist i Lakes framställning, en brist som tyvärr skymmer mycket av de goda han gjort: Han har inte tagit till sig Göran B Nilssons klassiska råd att historia ska skrivas framlänges! Lake låter därmed historiens facit och sin egen förståelse av det rationella och ”rätta” agerandet i allt för hög grad styra framställning och tolkning.

Det är också synd att boken är så ohemult prissatt, en sökning hos de stora nätbokhandlarna ger vid handen att Adlibris fakturerar 1180 kronor för boken och hos Bokus vill man ha 1298. För det är väl inte så att de som är intresserade av att läsa om tennis befinner sig i en helt annan samhällssfär än denne recensent? Men jag misstänker att Lakes bok i viss utsträckning bygger på hans doktorsavhandling från 2008, Social Exclusion in British Tennis: A History of Privilege and Prejudice, som jag dock inte själv läst. Den finns fritt tillgänglig på internet –http://core.ac.uk/download/pdf/335480.pdf.

Copyright @ Hans Bolling 2015

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message