Bästa läroboken i idrottspsykologi

Print Friendly
Erwin Apitzsch
Institutionen för psykologi, Lunds universitet 



Robert S. Weinberg & Daniel Gould
Foundations of Sport and Exercise Psychology: Fourth Edition
607 sidor, inb., ill.
Champaign, IL: Human Kinetics 2007
ISBN 978-0-7360-6467-5


Weinberg & Gould har kommit ut med den fjärde upplagan av Foundations of Sport and Exercise Psychology, den bästsäljande grundläggande boken i idrottspsykologi med 20.000 sålda exemplar per år. Den första upplagan gavs ut 1995 och innehöll 24 kapitel. Den senaste upplagan 2007 innehåller lika många kapitel, men sidantalet har ökat från 557 till 606.

Foundations of Sport and Exercise Psychology består av sju delar: Starta din resa (1 kapitel), Kunskap om deltagarna (3), Den idrottsliga miljön (2), Grupprocesser (4), Förbättra prestationen (6), Förbättra hälsa och välmående (5), Psykologisk utveckling (3) och avslutas med ”Fortsätt din resa”, referenser och ett index. Varje kapitel inleds med 4-8 lärandemål. Därefter följer det specifika kapitelinnehållet med korta sammanfattningar av huvudpunkterna i texten och hänvisningar till den webbaserade studieguiden, som består av intervjuer med idrottspsykologer, illustrativa videoklipp samt frågor och svar. Dessutom finns fristående rutor insprängda i texten. Dessa tar upp nya forskningsresultat, fallstudier och visar kopplingen mellan teori och tillämpning. Kapitlen avslutas med en sammanfattning, en förteckning över nyckelord, repetitionsfrågor och frågor som appellerar till kritiskt tänkande.

Figurer och bilder kompletterar innehållet och bidrar till att göra boken luftig och lättläst.

Personligen är jag mycket förtjust i Foundations of Sport and Exercise Psychology och hävdar att det är den bästa introduktionsboken till idrottspsykologin. Vid institutionen för psykologi, Lunds universitet, introducerades boken 1996 och har sedan dess använts på A- och B-nivå och nu, i och med införandet av Bolognasystemet, på grundläggande nivå. Layoutmässigt och språkligt är boken föredömlig. Korrekturläsningen har också skötts på ett utmärkt sätt. Jag har inte hittat en enda fel. Författarna skall också ha en eloge för sin ambition att anlägga ett globalt perspektiv, med andra ord, inte bara utgå från amerikanska förhållanden utan även inkludera referenser från andra delar av världen. Som exempel kan nämnas den psykodynamiska teorin, som har sitt ursprung i Europa. Studenternas åsikter är också övervägande positiva. Vid våra kursvärderingar bedöms litteraturen efter behållning, svårighetsgrad och omfång. Boken får genomgående bra omdömen beträffande behållning och svårighetsgrad, medan omfånget uppfattas som lite för stort. Några omdömen från den senaste utvärderingen höstterminen 2007: ”Tjock bok med intressant innehåll”, ”Bra bok, bra fakta”, Bra med bilder och figurer”. Några mindre positiva omdömen framfördes också: ” Stor bok – svårt att välja ut det viktigaste, men lagom svår att förstå”, ”Det var den svåraste boken att förstå”.

Några kritiska kommenterar vill jag dock framföra. När det gäller innehållet saknar jag endast något om karriärövergångar i ett livsloppsperspektiv, vilket borde vara värt ett kapitel i ”Psykologisk utveckling”, trots att jag är medveten om att en grundläggande bok inte kan ta upp allt. I övrigt tycker jag att boken täcker det mesta av idrottspsykologins områden.

Idrottspsykologins historia är den del som jag är minst förtjust i. Här är det amerikanska perspektivet dominerande och en förteckning över de idrottspsykologiska organisationer som finns saknas, liksom vilken betydelse dessa haft för idrottspsykologins utveckling. Här hade det varit på sin plats med mer utrymme för ett globalt perspektiv.

I det inledande kapitlet görs en distinktion mellan kliniska idrottspsykologer och pedagogiska idrottspsykologer (eller mentala tränare). Enligt författarna är kliniska idrottspsykologer legitimerade och diagnostiserar och behandlar känslomässigt relaterade problem, till exempel allvarliga depressioner och självmordsbenägenhet och kan även ge hjälp vid ätstörningar och drogmissbruk. Mentala tränare däremot sysslar med bl a att hantera tävlingsnervositet, utveckla idrottares självförtroende och förbättra kommunikationsförmågan. Av texten får man intrycket att kliniska idrottspsykologer enbart sysslar med ”sjuka” idrottsutövare, medan mentala tränare sysslar med ”friska” idrottare. Naturligtvis är kliniska idrottspsykologer med kunskap om den idrottsliga miljön och villkor, lika skickade att arbeta med de positiva utvecklingsdelarna som de mentala tränarna. Jag hoppas att den amerikanska termen ”klinisk idrottspsykologi” inte får fotfäste i Sverige, utan att ”idrottspsykolog” kan reserveras för legitimerade psykologer, som alltså kan ha kompetens att arbeta med såväl friska idrottare som idrottsutövare som är i behov av hjälp. Alla andra, med adekvat utbildning, bör acceptera att kalla sig mentala rådgivare.

Övningar för att lära sig någonting eller förbättra sin förmåga är bra. Dessa övningar bör dock vara baserade på forskningsresultat eller på beprövad erfarenhet. I kapitlet om koncentration redogörs för sex övningar i syfte att förbättra koncentrationen. I flertalet av dessa saknas dock referenser. Som exempel kan nämnas ”Concentration grid”, som går ut på att på en minut ringa in tal från 00 och uppåt på ett papper som är fyllt med slumpmässigt fördelade tal upp till 99. Denna övning användes flitigt i de östeuropeiska länderna före 1991, men de finns inte en enda referens till vilken effekt dessa övningar har haft på koncentrationsförmågan i olika idrotter eller för olika idrottare.

Trots dessa kritiska synpunkter är jag mycket positivt inställd till Foundations of Sport and Exercise Psychology,som jag definitivt vill framhålla som den världsledande introduktionsboken till det fascinerande området idrottspsykologi.

 

 

© Erwin Apitzsch 2008


Köp boken från Adlibris.se
Kjøp boken fra Capris.no
Køb bogen fra Saxo.dk

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message