Utmärkt lärobok om idrottens organisationer

Print Friendly
Joakim Åkesson
Idrottsvetenskap, Malmö högskola 



Trevor Slack & Milena M. Parent
Understanding Sport Organizations: The Application of Organization Theory
367 sidor, inb., ill.
Champaign, IL: Human Kinetics 2006
ISBN 978-0-7360-5639-7


Understanding Sport Organizations: The Application of Organizational Theory är en organisationsteoretisk bok med sport som tillämpningsobjekt. Boken har författats av Trevor Slack och Milena M. Parent. De är båda två från Canada, Slack forskningschef på International Institute for the Study of Sport Management vid University of Alberta, och Parent är Assistant Professor vid the School of Human Kinetics, University of Ottawa. Trots de båda författarnas hemvist är deras bok verkligen internationell och har tveklöst relevans för europeisk, nordisk och svensk sport.

Boken är användbar. Den är användbar för den som vill förstå organisationer. Den är användbar för den som vill analysera organisationer. Den är användbar för den som vill skriva om organisationer. Den är användbar för den som vill driva och utveckla organisationer. Boken är i grunden en organisationsteoretisk bok, och utöver det är den fullspäckad med tillämpningsexempel med sport är tillämpningsobjekt.

Det är en otroligt pedagogisk bok. Varje kapitel innehåller illustrativa exempel, illustrationer, modeller och en sammanfattning. På så vis är boken en utmärkt introduktionsbok i organisationsteori för den sportintresserade. Jag kan tänka mig att boken utgör utmärkt läsning för någon som studerar sport management. Det är svårt att inte förstå denna bok. Detta är givetvis en styrka men kan också vara en svaghet. Greppet kan upplevas som överpedagogiskt och på så vis vara tröttande. Bokens essens hade man i realiteten kunnat tillgodogöra sig på halva sidantalet.

Jag kan tänka mig att de organisationsteoretiska inslagen går att finna i mer eller mindre vilken organisationsteoretisk grundbok som helst. Det är dock de illustrativa sport-exemplen som lyfter denna bok.

Boken består av 15 kapitel som omfattar olika perspektiv på organisationer (sportorganisationer). Det kapitel som sticker ut i jämförelse med de andra kapitlen är det andra som handlar om hur man gör vetenskapliga undersökningar av sportorganisationer. Detta kapitel är mycket användbart för den som vill undersöka och analysera sportorganisationer.

Här följer en redogörelse för de olika kapitlen och dess innehåll.

I första kapitlet, ”Organization Theory and the Management of Sport Organizations”, preciseras behovet av en sportanpassad organisationsteori. Författarna redogör för ett förhållningssätt som lägger vikt vid att betrakta organisationer utifrån olika, inte ogärna motstridiga, perspektiv för att nå högre nivåer av insikt. Som exempel på detta redogör de för Gareth Morgans verk Organisationsmetaforer. Vidare redogör författarna för modern sport management. Kapitlet avslutas med en redogörelse för bokens disposition och upplägg.

Kapitel 2, ”Doing Research in Sport Management”, beskriver hur man kan gå tillväga när man studerar sportorganisationer. Författarna behandlar (forsknings)process, teori, (forskning)design, datainsamlingsmetod, analysmetod och rapportförfattande.

Det tredje kapitlet, ”Organizational Goals and Effectiveness”, omfattar redogörelser för hur viktigt det är att förstå organisationer som målinriktade. Organisationer eftersträvar effektivitet. Målinriktning och effektivitet är drivande krafter inom de flesta organisationer. Författarna beskriver olika typer av mål som kan vara aktuella för olika organisationer. När det gäller effektivitet visar författarna hur effektivitet kan förstås och mätas på olika vis beroende på organisationens grundläggande syfte/syften. Olika typer av mål och effektivitet existerar också samtidigt i varje organisation.

I bokens fjärde kapitel, ”Dimensions of Organizational Structure”, får läsaren en redogörelse för de organisatoriska dimensionerna komplexitetformalisering och centralisering. När det gäller komplexitet diskuteras bland annat olika organisatoriska strukturer. Vidare beskriver författarna formalisering och vilka konsekvenser olika grader av formalisering kan ha för organisationer. De redogör också för olika metoder som organisationer kan tillämpa i sina formaliseringsprocesser, metoder som policysprocedurerreglerarbetsbeskrivningar mm. Inte minst lyfter författarna fram vilka faror som finns med överdriven formalisering. Slutligen diskuteras motsatsparet centralisering/decentralisering. Författarna visar de två strategiernas styrkor och svagheter.

I kapitel 5, ”Design Options in Sport Organizations”, beskriver författarna olika typer av organisationer. De beskriver en rad olika idealtypiska organisationsmodeller, diskuterar dessa modeller, och visar hur olika reella organisationer förhåller sig till de idealtypiska organisationsmodellerna.

I det sjätte kapitlet, ”Strategy”, redogör författarna för hur organisationer kan hantera strategier. De diskuterar först vad strategier är, samt att det finns strategier på olika nivåer. De visar också hur olika strategier passar olika organisationer olika väl och att samma organisation kanske måste fundera över ett flertal strategier samtidigt då olika delar av organisationen är ”mogna” i olika stor utsträckning. I detta avsnitt är särskilt Boston Consulting Groups (BCG) modell över olika strategier för olika produkter (beroende på ”produktmognad”) bekant från traditionell organisationsteori. ”Stjärnor”, ”Frågetecken”, ”Kassakor” och ”Hundar” är säkerligen bekanta produktmetaforer för den belästa organisationsteoretikern. Därefter går de vidare med att beskriva hur organisationer kan formulera och implementera strategier. Kapitlet avslutas med en diskussion om strategier i ideella organisationer, ett perspektiv som är särskilt intressant att tillämpa i Sverige med den breda folkrörelsebaserade idrott som finns här.

Kapitel sju, ”Strategic Alliances”, handlar om hur man etablerar och hanterar sådana allianser.

Det åttonde kapitlet, ”Sport Organizations and Their Environments”, handlar om sportorganisationer och deras omgivningar. Detta är en redogörelse för hur organisationer är beroende av olika kontexter. Kontexter kan existera på olika nivåer, eller i olika dimensioner. Exempel på sådana kontexter är den sociokulturella, det juridiska, denekonomiska, den politiska, den ekologiska, den tekniska, o.s.v. Kapitlet omfattar även metoder för hur man kan studera och analysera organisatoriska kontexter/omgivningar. Ett avsnitt omfattar de strategival en organisation står inför när det gäller att hantera omgivningens osäkerhet.

Bokens nionde kapitel, ”Sport Organizations and Technology”, diskuterar sportorganisationers förhållande till olika tekniker och teknikutveckling. Bland annat finns det redogörelser för olika tekniker som organisationer kan tillämpa vid produktionen av produkter eller tjänster. Som exempel kan nämnas sekventiellt beroendepolärt beroende ochömsesidigt beroende mellan organisationer eller agenter. Exempelvis går sekventiellt beroende ut på att agenter samverkar i en långlänkad kedja som leder fram till den färdiga produkten/tjänsten. Varje agent i kedjan är beroende av att den föregående fullföljer sitt åtagande (sin uppgift) för att den efterföljande ska kunna fullfölja sitt. Exempel på en teknik som bygger på sekventiellt beroende är löpandebandstekniken.

I kapitel 10, ”Power and Politics in Sport Organizations”, för författarna en diskussion om maktens och politikens betydelse och roll i olika organisationer. De visar att strategiska val har en politisk dimension. Att välja handling och handla innebär att utöva makt. Individer som har val, har makt. Författarna redogör också för en typologi över olika källor till makt såsom legitim maktbelöningsmaktstraffmakt och expertmakt. Slack och Parent visar också hur organisationer handlar politiskt när de bygger nätverkanvänder sig av externa experter och kontrollerarinformation.

Konflikt är ett betydelsefullt fenomen i alla organisationer. Detta fenomen behandlar författarna i bokens elfte kapitel, ”Managing Organizational Conflict”. De redogör för olika typer av konflikter och diskuterar konflikternas betydelse för organisationen. Konflikt är ett negativt laddat ord men behöver inte utgöra en dysfunktionell kraft utan kan tvärtom vara en positiv kraft som driver organisationen framåt. Vidare får läsaren redogörelser för konfliktens process, olika källor till konflikt och en uppsättning strategier för att kunna hantera (och stimulera!) konflikter.

En gammal grek (Herakleitos) sade en gång att man aldrig kan stiga ner i samma flod två gånger eftersom det hela tiden kommer nytt vatten (ungefär så). Samhället är försatt i ständig förändring – organisationer är inte undantagna denna naturlag. I bokens tolfte kapitel, ”Organizational Change”, redogör författarna för förändring som begrepp och fenomen. De argumenterar även för att förändring innebär en paradox för varje organisation. Organisationer måste förändra sig för att kunna förbli konkurrenskraftiga, och samtidigt finns det en strävan bland organisatoriska ledningar att skapa en så stabil och förutsägbar organisation som möjligt. Detta är problematiskt då dessa krafter drar åt motsatta håll. Ett framgångsrikt organisatoriskt ledarskap är beroende av en passande hantering av dessa motverkande krafter. Författarna redogör även för olika sätt att betrakta organisatorisk förändringvad som orsakar organisatorisk förändring och motstånd till förändring. Dessutom visar författarna hur man kan hantera förändring och dess motstånd. De beskriver även olika stadier i förändringsprocessen och slutligen diskuterar de hur innovationer kan leda till positiva förändringar i sportorganisationer.

Det trettonde kapitlet, ”Organizational Decision Making”, handlar om beslutsfattande. Vad beslutsfattande är, vad det innebär och hur det ska förstås. Säkerhet, osäkerhet och risk är faktorer som påverkar beslutsfattande. Eftersom beslutsfattande är en viktig del av en sport managers vardag är kapitlet i högsta grad relevant sett ur ett sport management-perspektiv. Det är viktigt för individer som dagligen måste fatta viktiga beslut att vara medvetna om hur beslutsprocessen ser ut och fungerar. Det är också viktigt att veta hur beslutsfattande kan påverka organisationens effektivitet. Olika modeller för beslutsfattande presenteras också.

I bokens fjortonde kapitel, ”Managing Organizational Culture”, hamnar organisationskulturen i fokus. Som i de övriga kapitlen börjar författarna med att redogöra för begreppets innebörd. Därefter visar de hur organisationskulturer kan ta sig i uttryck. Som exempel kan nämnas att kulturer bland annat tar sig uttryck iritualerceremoniermytersymbolerspråk och artefakter.

Kapitlet omfattar även diskussioner om sambanden mellan organisationskultur och effektivitet. Avslutningsvis diskuteras hur organisationskulturer skapas, kan hanteras och hur man förändrar dem. En viktig poäng i det avslutande avsnittet är att kulturer är svårhanterliga. Det är problematiskt att manipulera de meningssystem som bär upp en verksamhet. De har förmodligen formats och existerat under en lång tid. Det är inte bara problematiskt att manipulera en kultur rent operativt sett, det är också moraliskt och etiskt tvivelaktigt att göra det.

Bokens avslutande kapitel, ”Leadership and Sport Organizations”, tar sig an ämnet ledarskap och sportorganisationer. Här diskuteras olika ledarskapsstilar. Kapitlet omfattar redogörelser för en hel del forskning som undersökt sambanden mellan ledarskap och effektivitet. Resultaten är långt ifrån entydiga. Väldigt lite forskning har bedrivits om sport managers, däremot finns det en hel del forskning om tränares (coachers) ledarskapsstilar och beteenden.

Boken kan ses som en analytisk verktygslåda. Varje kapitel omfattar ett eller flera analytiska redskap som kan användas för att analysera en sportorganisation. Varje redskap för sig är otillräckligt för en fullständig organisationsanalys. Men om flera redskap (perspektiv) används tillsammans kan en utförlig analys genomföras. Genom att betrakta organisationer utifrån de olika perspektiv som kapitlen utgör går det att skaffa en djup förståelse for organisationer på olika plan.

Det är uppenbart att denna bok har hämtat mycket inspiration ifrån Gareth Morgans betydelsefulla verkOrganisationsmetaforer från 1999 – detta på ett såväl direkt som indirekt sätt. På ett direkt sätt genom att författarna refererar till och redogör för dess innehåll i det första kapitlet. På ett indirekt sätt genom att kapitel 10, 12 och 14 skulle kunna vara skrivna helt och hållet utifrån Morgans verk. Jag påstår inte att Understanding Sport Organizations är ett plagiat, inte alls. Däremot är Slacks och Parents bok ett utmärkt komplement till traditionell organisationsteori.

En annan organisationsteoretiker som har stort inflytande på området är Henry Mintzberg. Mintzbergs teorier får stort utrymme i boken. Hans fem idealtypiska organisationskonfigurationer är ett exempel på teoretiska modeller som boken redogör för. Dessa teorier refereras flitigt i organisationsteoretisk litteratur. Organisationskonfigurationerna går under benämningarna enkel strukturmaskinbyråkratidivisionaliserad formprofessionell byråkrati och adhoc-organisation. Samtliga dessa konfigurationer utgår från samma modell men de är arrangerade på olika sätt beroende på organisationens syfte och egenskaper. Konfigurationerna är som sagt idealtyper och ska betraktas som just sådana. Ingen av dem existerar i sin renaste form utan organisationer liknar dessa konfigurationer i större eller mindre utsträckning.

Jag skulle vilja beskriva boken som en kombination av organisationsteori, organisationssociologi och idrottsvetenskap (det sistnämnda kan förvisso även omfatta de två förstnämnda ämnesområdena då idrottsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne).

Boken är på grund av sitt pedagogiska upplägg väldigt tillgänglig. För de nordbor som är rädda för det engelska språket står denna bok långt ner på listan över svårlästa engelskspråkiga böcker. Det är otroligt enkelt att navigera sig genom boken. Sammanfattningarna är utmärkta vägvisare till innehållet i de olika kapitlen. Dessutom är strukturen upplagd på ett vis som gör att det hela tiden är lätt att navigera sig. Rubriksättningar, avsnittsindelningar och illustrativa modeller gör att du lätt hittar till det du redan läst, eller snabbt kan hoppa över det du inte är intresserad av!

Jag har som sagt svårt att hitta några större brister i boken. Jag kan förvisso inte rekommendera en beläst organisationsteoretiker boken eftersom han eller hon förmodligen läst dess poänger på andra håll tidigare. Men som introduktionsbok i sport management med fokus på organisationsanalys är den synnerligen användbar.

 

 

© Joakim Åkesson 2007


Köp boken från Bokus.se
Kjøp boken fra Akademika.no
Køb bogen fra Saxo.dk

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message