Idrottens sociologi

Print Friendly, PDF & Email
Joakim Åkesson
Idrottsvetenskap, Malmö högskola 



Graham Scambler
Sport and Society: History, Power and Culture
211 sidor, hft.
Maidenhead, Berks.: Open University Press 2005
ISBN 0-335-21070-8


Boken Sport and society: History, power and culture är en grundbok i hur man kan förstå idrotten utifrån en rad sociologiska perspektiv. Strukturen är ganska vettig. Den är indelad i tre kapitel. I bokens första kapitel, History and Sport, belyses tre epoker i idrottens historia utifrån sociologiska perspektiv, nämligen de antika spelenden moderna idrottens födelse samt den moderna olympiadensuppståndelse och existensbetingelser.

I det andra kapitlet belyses dagens idrott utifrån en rad samhällsvetenskapliga, framförallt sociologiska, perspektiv. Här riktar författaren blicken dels mot problematiken som har med spänningsfältet idrott och hälsa att göra. Dels riktas blickarna mot problematiken som uppstår i spänningsfältet idrott och våld. I ett tredje avsnitt tittar författaren närmare på idrottens kommersialisering och medialisering.

Det tredje kapitlet är en framställning där författaren försöker åskådliggöra hur olika sociologiska skolor tagit sig an uppgiften att förstå och förklara idrotten. Exempel på sådana skolor är funktionalism, konfliktteori, tolkande sociologi och feminism. I det följande gör jag en lite utförliga redogörelse för respektive kapitel. Jag kommer också att plocka ut några exempel på hur man utifrån sociologiska perspektiv kan betrakta idrotten och dess natur.

I kapitel 1 börjar författaren med att beskriva hur de antika spelen, det vill säga den moderna olympiadens föregångare, uppstod. Därefter går framställningen över till att handla om hur spelen fungerade och framförallt vilken mening de hade. Det kan nämnas att idrott och religion var svåra att skilja åt under denna tid. Ritualerna kring spelen var minst lika viktiga som resultaten. Något som också lyfts fram är att den antika idrotten var relativt specialiserad och kommersialiserad. Det gick exempelvis att tala om professionella idrottsutövare, det var nämligen på det viset att vissa städer och rika familjer höll sig med sina avlönade idrottsstjärnor i syfte att de skulle bringa berömmelse till staden eller familjen. Ett ganska avancerat varumärkestänkande alltså för att använda modern managementterminologi.

I texten finns det en hel del substans. Det kan dock betraktas som både för- och nackdel att texten är belamrad med en hel del kuriosa. Genom detta blir den förvisso intressant om den läses i syfte att roa men som ett redskap i det vetenskapliga hantverket blir den onödigt svårnavigerad.

Enligt idrottshistoriker, framförallt anglosaxiska, uppstod den moderna idrotten i 1800-talets England. Det är denna tid och plats bokens första kapitels andra avsnitt avhandlar.

Min personliga uppfattning är att de goda engelsmännen, i sann kulturimperialistisk anda, gjorde det ganska enkelt för sig när de genom att definiera vad som karaktäriserar den moderna, civiliserade, idrotten, kunde proklamera att de var den moderna idrottens uppfinnare. Förvisso har de erkänt att det existerat aktiviteter som liknat idrott tidigare, i andra civilisationer och i andra delar av världen men inga som varit lika rationella, specialiserade och byråkratiserade. Dessa raljerande generaliseringar är förstås ganska kritikkänsliga men trots detta värda en tanke.

I detta avsnitt presenterar Scambler en modell, som han har lånat av Coakley (2001), som i sin tur lånat en modell av Guttmann (1978), en modell vilken Coakley sedan modifierat(!). Den teoretiska modellen är en åskådliggörning av hur idrotten civiliserats från de antika grekiska spelen fram till dagens moderna sport. Den visar bland annat hur de grekiska spelen var relativt rationella, i alla fall i jämförelse med de medeltida. Vidare visar den att den moderna idrotten är rationell till sin karaktär. Modellen ser ut som följer.

Källa: Scambler, Sport and Society (2005)

Avsnittet består också av en redogörelse för hur idrotten i England såg ut innan den moderna idrotten tog form i engelska Public Schools vid mitten av 1800-talet. Dessutom finns det utläggningar om den engelska amatörismen och den amerikanska friidrotten.

I kapitlets tredje avsnitt tar perspektiveringarna av och funderingarna kring den moderna olympiska rörelsen vid. Författaren tar bland annat upp Coubertin och de olympiska idealen. Uppståndelsen av rörelsen diskuteras bland annat utifrån ett Weberianskt perspektiv när Scambler refererar till Krotee (1988) som påstod att det verkade som att den olympiska rörelsen formades på ett visst vis eftersom den uppstod i en tid av rationalistiska (närmast totalitära) strömningar. Kanske var det till och med så att idrottsrörelsens uppståndelse var en konsekvens av samhällets tilltagande rationalisering? Här tas läsaren också med på en resa genom den olympiska rörelsens historia. Exemplen på hur idrotten, framförallt genom de olympiska spelen, utnyttjats i politiska syften radas upp. Det börjar i nazismens tyskland 1936 och fortsätter till de kommunistiska spelen i Moskva 1980 samt de kapitalistiska i Los Angeles 1984. Särskilt intressant är det att bli varse om hur politisk propaganda kommit att prägla spelen till hur de ser ut idag.

Kapitel två, ”Features of Contemporary Sport”, inleds med en diskussion om vad som är sport, vad som är motionoch vad som är varken eller. Detta är en problematik som är än mer problematisk här i Sverige eftersom vi har ett begrepp som omfattar både motions och sportbegreppet – ett hopplöst odefinierbart begrepp – nämligen idrott. Scambler är förmodligen lyckligt ovetande om att hans problem, vilket rör sig om en begreppsproblematik i två dimensioner, i Svea rike handlar om en problematik i tre dimensioner. Något som illustreras i följande figur.

Modellen här ovan är min egen och den snickrade jag ihop över en kopp kaffe. Den är inte tänkt att tolkas bokstavligt utan utgöra en utgångspunkt för reflektion. Vad är sport? Vad är idrott? Vad är motion? Finns det idrott utan motion? Finns det idrott utan sport? O.s.v… För den som har tid och ork kan det vara intressant att reflektera över dessa frågor. Som jag ser det har modellen ett par ”fel” – kan du hitta dem?

I diskussionen kommer han fram till en intressant typologi där han beroende på aktivitetens karaktär särskiljer olika typer av sport och motion. Här under ser ni en tabell över denna typologi. Värt att lägga märke till är att samtliga dessa aktivitetstyper skulle kunna inordnas under idrottsbegreppet i Sverige. Typologin är rangordnad efter vilken risk för allvarlig skada det finns vid utövande av sporten. Vid Exercise är alltså skaderisken väldigt låg medan den är väldigt hög för Dangerous sport. En tanke som är värd att ta med sig från denna diskussion är att sport, motion och idrott för den delen, ingalunda är absoluta begrepp. Det är högst subjektivt vilken betydelse varje individ vill tillmäta dessa begrepp och ska man kommunicera kring och med hjälp av dessa begrepp kan det vara värt att först och främst definiera dem så att alla talar samma språk.

Källa: Scambler, Sport and Society (2005)

I detta avsnitt av boken skisserar författaren också lite bilder av hur preferenserna för idrott ser ut för olika individer, framförallt fokuseras genustillhörighetens betydelse. Scambler ger också en introduktion i dopingproblematiken omfattande bland annat en historisk översikt över anti-dopingrörelsens utveckling. Introduktionen snuddar vid intressanta filosofiska infallsvinklar men skulle behöva vara djupare för att bli riktigtintressant.

Våld, huliganism, hjältar och anit-hjältar diskuteras och belyses i kapitlets andra avsnitt. ”Sex och våld säljer” sägs det och denna hypotes bekräftades då jag vid läsningen av denna bok snabbt hoppade till dessa lite mer exotiska delar av boken. (Det visade sig dock inte vara så sexigt som titlarna lät antyda). Med Elias’ civilisationsteori som utgångspunkt tar Scambler oss med på en resa genom idrottens egen civilisationsprocess. Idrotten lär genom historien ha genomgått en civilisationsprocess. Med detta menar Scambler att idrotten som vi känner den idag har långt mer ociviliserade förfäder, exempelvis gladiatorspel och pankration. Ur barbariska aktiviteter som dessa har den moderna, civiliserade idrotten sprungit. Men utvecklingen har inte varit linjär. Idrottens civilisationsprocess har tidvis haft inslag av de-civilisation, det vill säga perioder då aktiviteterna återgått till mer barbariska former. Så var exempelvis fallet under medeltiden, ”The Dark Ages”, då det västerländska samhället generellt sett upplevde en period av de-civilisation. I detta avsnitt är delen om pankration och extreme fighting särskilt intressant för den kuriosaintresserade.

Kapitlets tredje avsnitt handlar om hur professionalisering, medialisering och kommersialisering tagit ett järngrepp om idrotten. Läsaren får veta hur det gick till när amatörismen avskaffades, kommersialiseringen och professionaliseringen tog fart och idrottsstjärnorna förvandlades från folkhjältar till kommersiella varor och reklampelare. Det senare exemplifierat med hjälp av Alis, Jordans och Beckhams livsöden.

Bokens tredje kapitel, ”Sociological Perspectives on Sport”, är strukturerat på det vis att olika sociologiska skolor presenteras och författaren redogör för hur dessa skolor tagit sig an utmaningen att fårstå idrotten.

Först ut är funktionalismen. Denna skola som har sitt ursprung i Comtes och Durkheims verk utgår från övertygelsen att samhället är funktionellt. Samhällsyttringar kan förklaras utifrån vilken funktion de har – vilket syfte de tjänar. Idrotten har flera funktioner enligt funktionalisterna. Exempelvis fungerar idrotten som en totempåle – det vill säga en representation av individuell identitet. Uppenbart blir detta när idrottsfans ser sina lag som en representation av vem de är. Idrotten fungerar också som en helig samhällssfär dit individen kan ta sin tillflykt – bort från vardagens vardaglighet.

En funktionalist som antagit det funktionalistiska perspektivet på idrotten är Heinila (1960). Heinila, som utgår från Parsons teoribildning (framförallt  AGIL-modellen), betraktar idrotten som ett socialt system där idrottens olika beståndsdelar har olika funktioner. Framförallt avses idrottens olika regel- eller normsystem. Idrottensträningsregler har en anpassande (adaptive) funktion, tekniska regler har funktionen att verka för mål-uppnåelse (goal-attainment), tävlingsregler har en integrerande funktion (integration) och spelets regler och normer har funktionen att upprätthålla ett normsystem som möjliggör för idrottsutövarna att spela samma spel (latency).

Efter funktionalismen presenteras konfliktteoretikerna och deras syn på idrotten. Detta perspektiv utgår från marxistiska tankegångar som bland annat handlar om att varje individ har en inneboende potential som kan nyttjas tillfullo endast om det finns naturliga länkar mellan individen och dennes produktiva aktiviteter, produkterna av dennes arbete, dennes arbetskamrater samt vad han/hon skulle kunna bli. Problemet är dock att i det moderna samhället har dessa länkar, bland annat genom introduktionen av lönearbete, brutits. Genom detta tappar individerna känslan av sammanhang, vilket i sin tur leder till alienation (en slags känsla av utanförskap och lösryckthet).

Ett exempel på hur konfliktteoretikerna betraktat idrotten är när Brohm menade att idrotten är en taylorisering av kroppen. Med detta menade han att idrotten kan ses som ett uttryck för ett kapitalistiskt förhållningssätt där konkurrens och mätning av tid och avkastning är centralt.

Den tolkande sociologin är den tredje sociologiska skolan som presenteras. I denna skola är insikten om det faktum att människor är agerande och interagerande individer en av de centrala utgångspunkterna. Max Weber är den tolkande sociologins anfader och hans tankar om det moderna samhället och processer som sekularisering, byråkratisering och rationalisering har präglat denna teoribildning.

Guttmann som nämndes tidigare i denna recension är en av de tolkande sociologer som följt i Webers fotspår och den modell som presenterades tidigare är ett utmärkt exempel på ett Weberianskt synsätt.

I detta kapitels första avsnitt redogörs även för feminismen, post-strukturalismen/ postmodernismen, figurationssociologin, mm. Utläggningar om dessa skolor finns det tyvärr inte utrymme för här. Det andra avsnittet av det sista kapitlet handlar om kritisk sociologi. I detta avsnitt avhandlas tankar som formulerats av framförallt Bhaskar och Habermas. Detta avsnitt är relativt abstrakt och en redogörelse för resonemangen låter sig inte göras på några enstaka rader.

Sport and Society är således en bok fullspäckad med sociologiska infallsvinklar på idrott, sport och motion. Den skulle kunna användas som en grundbok i sociologi för de med ett särskilt intresse för idrott.

Det finns dock ett par saker som talar mot detta. För det första är språket ganska avancerat. Något som kanske inte är så konstigt då terminologin även i svenska böcker av liknande karaktär är ganska avancerad. Jag tycker dock den är onödigt avancerad. Det finns många förklaringar som skulle ha kunnat göras på ett enklare och mer pedagogiskt sätt och jag menar därmed att det finns bättre böcker som avhandlar samma sak.

För det andra tycker jag att boken har med för många olika perspektiv. Författaren hade tjänat på att begränsa sig i antalet teoretiska perspektiv och skulle istället försökt framställa ett färre antal på ett mer grundläggande sätt. Som det är nu skrapar författaren bara lite på ytan i sina framställningar utan att utförligt försöka förklara för läsaren. Detta innebär att den som är i störst behov av en bok av detta slag (en grundbok i idrottssociologi) omöjligen kan tillägna sig dess innehåll eftersom en meningsfull läsning förutsätter en förförståelse. Lägg till detta en avancerad terminologi i såväl engelsk- som svenskspråkig bemärkelse och du har en ganska värdelös nybörjarbok.

Men! För dem som är bekant med terminologin och teorierna sen tidigare skulle jag kunna rekommendera boken av två anledningar. För det första fungerar den bra som en uppslagsbok i idrottssociologi och för det andra innehåller den en del intressant kuriosa sett ur ett idrottssociologiskt perspektiv.

 

© Joakim Åkesson 2006 

Köp boken från AdLibris.se
Kjøp boken fra Akademika.no
Køb bogen fra Samfundslitteratur.dk

 

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message